EFIT-dag idag!
Motvind
Foto: Core B&W av Brian Wolfe.
Idag hade jag kunnat ha mer flyt på jobbet. Först hade jag svårt att motivera mig ordentligt, och när jag väl fick upp farten för att börja ta itu med ett serverproblem, visade det sig vara besvärligare än jag trodde. Vad jag först trodde var en dålig hårddisk, visade sig vara något mer än så. Så nu följer en massa steg efter det. Undersöka vad som kan vara fel, måste vi beställa ny hårdvara, har vi en vettig Windows-installation till den, kommer backupen att fungera, kommer något oväntat att hända, bla, bla, bla… Allt under tiden som jag borde göra annat, men som jag i och för sig hade svårt att motivera mig till att göra idag.
Jag gillar inte sådana här dagar. När jag kommer hem känns det som att jag inte har fått något gjort. Jag fick verkligen inget gjort idag. Knappt en rad programkod skriven, och ingenvart kom jag heller med hårdvaruproblemen. Det enda jag fick gjort idag var att lära mig att vi hade fler problem än jag trodde igår. Känns betungande, och så det dåliga samvetet därtill…
Det tråkigaste är att dessa dagar inte är så ovanliga för mig. Jag har ofta svårt att känna mig fokuserad på uppgifterna under andra lägen än när jag är under direkt tidspress och stressad, och har ofta dåligt samvete för det. När jag får saker gjorda tas de för givna, och blir det problem med det jag har gjort kommer ett supportärende och extra arbete i retur. Ungefär lika charmigt som det låter.
Men vad göra? Samtidigt är det ju det här jag kan, och det är så här konsultbranschen ofta ser ut… Lustigt hur ett fritidsintresse kan kännas så motigt ibland på jobbet. Nåja, slut på tråkinlägget. Jag kanske bara är trött, och kan ta tag i det här bättre imorgon.
Stjärnor och chili
Helgen började i och med att jag precis haft min sista dag där jag utbildat personer i kommunen. Skönt att ha det gjort! Jag känner mig inte som en talare, men det gick bra ändå. På fredagskvällen kopplade jag av med en s.k. Öjebypizza framför Ice Age (the shit!) och Skavlan. En lugn, nyttig kväll.
Lördagen började med solsken — ja, alltså bokstavligt talat. Jag bygger inte upp det så här för att säga att något dåligt hände senare. Tvärtom! Vi körde ut till Arnemark, en liten by ute på landet där min mamma växte upp och där man åt (äter?) konstiga saker som soppa på nejonögon, eller netting som den kallas i folkmun. Dessa är blodsugare/asätare som lever i sjöar. Bäst gör man nog därför i att undvika de som lever här, om möjligt. Ja, alltså människorna, inte bara nettingarna.
Men framförallt, i det här sammanhanget, så saknar Arnemark god belysning. Det är perfekt om man tänker fotografera stjärnor. Vi skyndade oss dit för att inte bli så sena hem igen, eftersom vi samtidigt ville hinna se Superupplösningen i Andra Chansen. Detta mirakel som är Melodifestivalen i år! Eller ja, skynda och skynda… 90 på 70-väg emellanåt. Ni vet där det blir 90, sedan 70, och 90 igen. Living on the edge! Jag är välkänd som blyfoten.
Stjärnhimmel i Arnemark. Plus glittersnö. Solen på bilden är månen.
(Nikon D90, bländare f/4.5, slutare 30 sek)
Det var väldigt stjärnklart. Vi såg till och med den “pyttelilla karlavagnen”, stjärnhopen Plejaderna. Den syns i bilden ovan rakt till höger om månen, nära trädkronorna. Eller för att vara korrekt — vi såg ljuset som lämnade den konstellationen år 1632. Den ligger nämligen 380 ljusår från oss. Egentligen ett stenkast i astronomiska sammanhang. Vi såg med andra ord hur den såg ut vid Slaget vid Lützen. Det är nog bäst att inte tänka på astronomi alltför mycket för att undvika att bli knäpp.
Senare på kvällen drack vi likör och rödvin. Rödvinet (en av våra favoriter Château Prat-Majou-Gay) var godare än likören — en flaska Hpnotiq. Det finns fortfarande kvar Hpnotiq för gratis smakprover i större eller mindre omfattning hos oss.
Idag åt vi ute på Chiliköket. Min klara favorit bland thaiställen här. Alla utom mig åt mixtallrikar. Själv beställde jag och fick in spett med en massa kött på. Ja, Satay Kai. Kanske enda namnet på thaimat som jag vågar mig på att säga istället för… Ja, “och jag tar arton”, ni vet.
Nu har Thorsten Flinck hunnit vinna även reprisen av Andra Chansen, och det har också hunnit bli måndag. Täcket nästa!
En dag på isen
Idag strålade solen när vi sent omsider vaknade. För bara en vecka sedan hade det inneburit att det var ungefär 30 grader kallare än nu, men med den varma luft som lagt sig över den här helgen innebar det istället kanonväder! Termometern i sovrummet visade -3° C.
Eftersom klockan redan var en bra bit på dagen, satte vi snart fart med frukosten för att hinna vara ute en stund innan solen hann gå ner igen, och gav oss iväg.
Hundrastare.
Väl ute, traskade vi ner till bryggorna en bit utanför vår lägenhet, sökandes efter ett ställe att komma ut på fjärden. Det är inte så lätt att gå bara varsomhelst, eftersom snön är rätt djup. För Ullis kanske, men jag hade inte termobyxor på mig.
Rätt mycket snö på sina håll.
Vi hittade så småningom en bra plats att gå över på — tack skoterspår!
Tack vare det fina vädret var det fortfarande en del andra ute, och jag skulle tro att det var betydligt fler ute om vi hade kommit ut lite tidigare. När kommunen plogat upp isbanorna brukar det vara en rätt populär fritidssyssla att gå ut hit under soliga vinterdagar som denna. Det är kul att se alla som tar sig fram på olika vis. Vissa med spark, andra med skoter, men många såklart också promenerande som oss.
Andra isbesökare.
Faktiskt hade vi rätt bra timing, när vi bjöds på en uppvisning av två stycken som flög över fjärden med paramotor! När jag tänker efter undrar jag om det inte är något som har kommit på senare år till oss. Jag kan inte komma ihåg att jag såg dessa lika ofta när jag var yngre, eller ens när jag flyttade hit.
På paramotor över fjärden.
… eller varför inte rakt ovanför mig?! Detta var nära. Min kamera saknar zoom.
Solen började närma sig horisonten allt mer, och det började vara dags att promenera hemåt. Vi gick mot en av alla bryggor, och var snart “i land” igen. Konstigt att tänka på hur den starka vinden gjorde att vågorna som slog mot den här bryggan fick den att gunga lätt. Alla miljöer är så annorlunda på vintern.
Bara hemvägen kvar då…
Innan vi gick upp till lägenheten valde vi att titta till mina föräldrars hus nu när de är bortresta. Jag skottade också snö på deras infart och min sambo anmärkte skrattande att jag minsann hade gjort detta förr. Och ja, många gånger har det ju blivit innan jag flyttade hemifrån. Det var ju lika vanligt att skotta snö på vintern, som det var att klippa gräs på sommaren.
Efter det åkte vi på en kort tur med bilen kring min hemort. Det var fint väder idag för att “bara köra omkring”.
Sedan hemåt igen, stopp på Coop för att köpa tacos, som vi åt timmen efteråt.
Snart ska jag kolla på Äkta människor. En serie jag inte trodde jag skulle gilla. Den såg lite, eller ganska mycket kanske, fånig ut när jag först kollade på den. Men sedan såg jag även avsnittet efter pilotavsnittet och då råkade jag bli intresserad hur olika saker skulle gå ändå. Haha, så kan det gå… Jag känner däremot fortfarande litegrann som att det är en sådan där “julkalenderserie”.
